Idag stod djurvänlig konsumtion i EU på agendan!

Idag höll Djurskyddet sitt andra seminarium ”Djurvänlig konsumtion i EU” i samarbete med Djurvänliga Konsumenter och Malmö Museer.

Som konsument är det ofta svårt att göra medvetna val när vi går och handlar eftersom informationen om produkterna ofta är knapphändig och obegriplig. Hur har de djur som ger mig kött, ägg, dun etc. egentligen haft det under sitt (ofta alltför korta) liv? Handlar man närproducerat livsmedel kan man ta reda på det ganska enkelt, men om man handlar i de stora kommersiella dagligvarubutikerna är det allt svårare. Därför är det jätteviktigt att våra politiker tar ansvar för att skapa tydliga regelverk som ger djuren ett bra skydd. Under det svenska ordförandeskapet kommer flera viktiga djurskyddsfrågor upp på EU:s dagordning och de nyvalda EU-parlamentarikerna har också ett stort ansvar för att driva frågorna inom EU.

Detta diskuterades av Gunnela Ståhle (Vice ordförande, Djurskyddet), Rolf Eriksson (Statssekreterare Djurskyddsdepartementet), Leif Denneberg (Chefsveterinär, Jordbruksverket) och Carl Schlyter (EU-parlamentariker, MP) på dagens seminarium. Djurskyddets förbundssekreterare Åsa Hagelstedet ledde seminaret.

I lokalen fanns även en utställning som visade bilder och information om bland annat djurtransporter, slakt och mulesing. Bakom utställningen ligger Katarina Lingehag Ekholm som i början av 2008 uppmärksammades för sitt arbete med just mulesing. Hon medverkade bland annat i Kalla Fakta och i samband med detta startade hon föreningen Djurvänliga Konsumenter. Katarina är anställd på Malmö museer där utställningen har visats under en längre tid.

Seminariet avslutades med mingel och ekologisk närproducerad plockmat som Djurskyddet Gotland hade ordnat. Den hembakta saffranspannkakan med salmbärssylt är en ny favorit hos mig!

Detta var allt från Djurskyddet i Almedalen för den här gången!

Bilder från seminariet:

Åsa Hagelstedt



Carl Schlyter

Gunnela Ståhle



Leif Denneberg



Rolf Eriksson



Frågestund



En del av utställningen

Maten var populär!

/Sara Frick

Rovdjurspropositionen diskuterades i Almedalen

Igår anlände vi till Almedalen! Här finns väldigt många engagerade människor, tusentals seminarier att ta del av och väldigt mycket sol. Måste även, som besökare av Gotland för första gången, tillägga att Gotland är fantastiskt!

Idag höll Djurskyddet och Rovdjursföreningen seminariet "Dom skjuter vargar". Cirka 30 åhörare hade hittat till lokalen där representanter från Naturvårdsverket, Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen och Djurskyddet fanns på plats för att diskutera rovdjursfrågan och framförallt den rovdjursproposition som regeringen lade fram i början av juni. Nämnda föreningar är alla kritiska till propositionen som förelår licensjakt på varg.

Under den sista delen av seminariet fick inbjudna representanter från de partipolitiska ungdomsförbunden ge sin syn på rovdjurspolitiken. CUF och KUD försvarade propositionen medan Grön Ungdom, Ung Vänster och MUF var kritiska. MUF representerades av deras ordförande Nicklas Wykman som kritiserade Moderaternas syn på rovdjurspolitiken. Intresseväckande! Vad tycker Moderaterna om det?

Bilder från seminariet:

Förberedelser inför seminariet över en kopp kaffe i solen

Fd överåklagaren Sven-Erik Alhem, nu styrelseledamot i Djurskyddet Sverige, ledde seminariet

Ann Dahlerus, generalsekreterare Rovdjursföreningen, presenterade delar ur Rovdjurspropositionen

Lena Eriksson, vice ordförande för Naturskyddsföreningen, pratade om deras ståndpunkt gällande propositionen.


Robert Franzén som tidigare jobbat på Naturvårdsverket pratade om det politiska spelet bakom propositionen. Han förtydligade även att det röda krysset i hans Powerpoint egentligen skulle föreställa en järv.

Från vänster:

David Högberg KD, Nooshi Dadgostar Ung Vänster, Johan Pettersson CUF, Christian Valtersson Grön Ungdom och Nicklas Wykman MUF.

/Sara Frick

Nya tag!

Den senaste tiden har det hänt en hel del inom Djurskyddet som har krävt vår tid och vårt engagemang. Tyvärr har det som hänt varit mer negativt än positivt.

Vår nye styrelseledamot Bo Hannersjö uttalade sig i Falu Kuriren för några veckor sedan om att han tycker att det satsas för mycket pengar på hemlösa katter och att de istället borde skjutas. Bo tycker att pengarna i högre grad ska gå till jordbrukets djur. Som ni säkert vet värnar Djurskyddet om ALLA djur och dessutom driver majoriteten av våra föreningar katthem, så Bos uttalade ledde förstås till ramaskri bland våra föreningar och medlemmar. För att lösa detta hade vi idag en extrastämma i Stockholm där de ombud som kunde komma fick avgöra om Bo hade ett fortsatt förtroende som ledamot i Djurskyddets styrelse. Resultatet blev ett övervägande nej och han har nu tvingats avgå.

Vi har även haft problem med att få ut vår tidning. Vecka efter vecka har passerat utan att vi har sett skymten av någon tidning. När vi nu har fått klarhet i vad som hänt har det resulterat i att vår redaktör har slutat. Vi andra på kansliet har de senaste två veckorna slitit med att färdigställa tidningen och nu går den till tryck nästa vecka, vilket känns fantastiskt! Nu vet vi i alla fall att det kommer en tidning, även om den är väldigt försenad.

Nu kanske ni förstår varför bloggandet har kommit i skymundan den senaste tiden. Men nu tar vi nya tag! I morgon åker jag och Åsa Hagelstedt till Almedalen där Djurskyddet kommer att hålla i två seminarier, så om du ska till Almedalen är du hemskt välkommen till oss!

Läs mer om våra seminarier i Almedalen här

/Sara Frick

Bättre folkhälsa med sällskapsdjur!

Idag var jag på konferensen Bättre folkhälsa med sällskapsdjur som arrangerades av den ideella föreningen Manimalis. Många intressanta föreläsningar hölls. Vi fick bland annat höra hur hästar och ridning används inom terapi för autistiska barn. Vi fick träffa servicehunden Maxi som hjälper sin matte att klara av vardagen. Vi fick även en lektion i hur allergi uppstår och att det faktiskt inte finns någon pälsdjursallergi (vilket jag inte var medveten om). Det är inte pälsen i sig som ger upphov till allergi utan en viss sorts proteiner som finns hos vissa djur.

Konferensen avslutades med en paneldiskussion där Miljöpartiet, Folkpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna fanns representerade. De var alla överens om att sällskapsdjur bör användas i större utsträckning inom vården i Sverige än vad som sker idag. Frågan är bara hur man ska gå tillväga? Representanterna från de olika partierna höll med varandra om att det råder brist på kunskap inom detta ämne, både hos vårdpersonal och beslutsfattare. Det finns forskning och rapporter som visar hur sällskapsdjur har en positiv inverkan inom sjuk-, äldre- och kriminalvården - problemet är att forskningen inte når ut. Forskningen visar även att användning av sällskapsdjur inom vården kan spara pengar jämfört med andra terapiformer. Och att spara pengar borde ju engagera politikerna i högsta grad!

Gunnel Wallin (Centerpartiet) sa att hon inte tror att det inte behövs några lagar för att öka användandet av sällskapsdjur inom vården. Hon tror att det som behövs är sunt förnuft och en förmåga att anpassa vården till den enskilda människan. Catharina Bråkenhielm (Socialdemokraterna) höll inte med och tror istället att det här är en fråga som måste upp till beslutfattande nivå för att någonting ska hända.

Jag tror absolut på att använda sällskapsdjur som en form av terapi inom vården. Jag tror särskilt på att sällskapsdjur har en positiv inverkan på äldreboenden. När jag hälsar på min farmor som bor på ett äldreboende brukar jag ta med mina föräldrars dvärgschnanuzer. Hon gör succé bland alla tanter och farbröder! De lyser upp och vill hälsa, klappa och prata med hunden. Tänk då om det skulle finnas en hund eller katt där varje dag. Jag tror att hela avdelningen skulle få en mer positiv anda. Det finns en del äldreboenden i Sverige som idag redan använder sig av sällskapsdjur, vilket jag tycker är kanon!

Slutligen vill jag bara tillägga att det även är viktigt att tänka på att djuret trivs i en sådan här situation. Alla djur passar inte som terapidjur och då måste de få säga ifrån. Men jag tror att då djuret trivs och känner sig betydelsefullt får det ut minst lika mycket av terapibehandlingen som patienten i fråga får.

Farmor och Wilma som trivs ihop!

/Sara Frick